Möten med djur är något fantastiskt för alla oss som känner starka band till naturen och de skeenden som både kan bevittnas och dokumenteras, litterärt, fotografiskt eller bara lägga sig som en skön känsla i vårt bildminne. Terje Hellesö har också varit en utav många besökare vid mitt björngömsle i Edsbyn och flera av hans björnbilder i boken "Min plats i ljuset" är fotograferade vid ett utav björngömslena. Äkteheten i dessa bilder är dock obestridbara.
Reagerar också då jag ser . Terjes intervju på Tv4 Att det skulle vara lättare att komma nära vilda djur än tama är naturligtvis ren nonsens. Vilda djur kan du aldrig lita på även om det som Terje hävdar ges mer tydliga signaler än vid interraktionen mellan tex människor. En björn som är trygg och lugn kan på en bråkdels sekund ändra inriktning och bli extremt farlig för människan eller andra i omgivningen närvarande djur. Däremot är det helt rätt att ett bevarat lugn ökar chanserna till att möta vilda djur, samtidigt är ljud och att sprida vittring på platsen något som försämrar dina möjligheter till ett björnmöte. Jag tror jag vågar påstå detta med mer än 11 års arbete med vilda björnar i Sverige.
Då till frågan, kan man lära känna individer? Ja kanske inte som Terje vill hävda i denna intervju. Visst händer det att efter mångårig kontakt med vissa björnar som tex med Rotman på bilden här, att ett visst mått av acceptans uppnås. Jag lär mig lite hur vissa björnar fungerar i sitt beteende och de kan under observation och erfarenhet lättare bedöma den eventuella hotbild jag utgör för dem. Men är det något jag anser att det som naturfotograf är väsentligt att tänka på vid arbete med vilda djur så är det just detta med att det är vilda djur. Björnen är dessutom det i särklass farligaste djuret i våra svenska skogar. Bara man är varlig är han inte farlig stämmer förvisso till viss del men några garantier är naturligtvis helt omöjliga att utfärda. Det normala är dock att björnen är mycket rädd för människan och så långt det är möjligt undviker kontakt med oss.
